2014-12-08 ABC i jazz

Traditionsenligt är det vår ordförande Erik Ekegren som står för decemberprogrammet. Erik kallar det lite kryptiskt för ”ABC i jazz”. Det blir blandade jazziga godbitar i viss bokstavsordning för vilken Erik redogör närmare vid mötet. Det blir ingen frågesport men gissningar är tillåtna då vad som spelas inte avslöjas förrän efter varje låt.

2014-11-10 Café Society – the wrong place for the right people

Vännen Curt Borgenstam ställer alltid troget upp och förnöjer oss med intressanta och njutbara program. Vad novemberprogrammet kommer att handla om vill han inte berätta och rubriken på programmet:”Café Society – the wrong place for the right people” ger inte heller någon direkt ledning. Jag har emellertid mina aningar men håller dem för mig själv, tids nog får vi vetskap.

2014-10-13 Smoke Rings under 40 år

Oktoberprogrammet står Frans Sjöström för. Frans är känd bassaxofonist både i Sverige och ute i världen och syns ofta i olika konstellationer i jazzlivet. Det som är extra intressant för oss i High Society är att han också var producent för Leif Anderssons legendariska radioprogram ”Smoke Rings” de sista 15 åren. Klubben hedrades också i många år av att ha Leif som medlem. Frans kallar sitt program: ”Smoke Rings under 40 år”.

”Smoke Rings” sändes från den 12 september 1960 till den 14 november 1999. Då var det SR:s dittills längsta programserie med 1786 sändningar vilket slog Sven Jerrings program ”Barnens brevlåda” med ett program. Leif avled endast ett par dagar efter att hans sista program hade sänts. Efter Leifs bortgång lades programmet ner men ersattes mellan åren 2002 och 2007 av ”Stardust” som presenterades av Frans. ”Stardust” var ett program i Leifs anda men kunde även innehålla jazz av senare tid än dit Leif sträckte sig.

Ledsagat av swing-and-sweet- music, berättar Frans om sina minnen från tiden med Leif. Trots sin amerikanska stil besökte Leif USA endast vid ett tillfälle, nämligen under en månad 1988 och då med Frans som ressällskap. Leif lär dock ha varit lite besviken på vad han då fick se och höra. Den fantastiska jazzeran från 1900-talets första hälft var ju över, många av de berömda klubbarna var stängda och de riktigt stora namnen inom jazzen var antingen borta eller sjöng på sista versen.

Vi ser alla fram emot detta unika tillfälle att få lite mer kunskaper om vår vän Leif blandat med den musik som vi alla uppskattar och som en gång lade grunden till vår klubb med sin nu aktningsvärda ålder av 72 år!

2014-09-08 Fars favoriter

Först ut i höst blir Hans Ranert, son till vår vördade grundare Bengt Ranert. Hans tog efter Bengts bortgång hand om ett antal skivor och donerade resten till Musikhögskolan i Malmö. Han kommer att från sin samling spela musik för oss som han vet att Bengt uppskattade och kallar sitt program: ”Fars favoriter”.

Vi som varit i klubben lite längre tid känner redan till mycket av vad Bengt tyckte om, som till exempel Duke Ellington, Jimmie Lunceford, Billie Holiday, Count Basie och Erroll Garner – det bästa är gott nog. Därutöver skall det bli intressant att få höra vad som mer gladde Bengt, kanske vi får höra någon hemlig favorit som blir avslöjad först nu.

2014-05-12 ”Musik är större än Fotboll”

Vårsäsongen avslutas av Åke Stolt som var sportchef och krönikör på Sydsvenskan 1989 – 2006. Han bevakade under femtio år sporten ute i världen och följde på plats bland annat femton Olympiska spel varav tio vinterspel, tio fotbolls-VM och tio friidrotts-VM.

Åke har skrivit många böcker om idrott, bland annat historien om sommar-OS och om vinter-OS. 1990 fick han stora Journalistpriset. Ett annat intresse är jazz och sådan skall vi också få höra i Åkes program som han kallar ”Musik är större än Fotboll”. Vi får bland annat höra några sångerskor som man inte direkt förknippar med jazz men med röster som Åke ändå menar hade platsat där.

2014-04-14 ”Ella – First Lady of Song”

Vår ordförande Erik Ekegren presenterar sin favorit när det gäller jazzsångerskor, nämligen Ella Fitzgerald. Ella var även Benny Goodmans favoritvokalist och om henne sade han: ”She uses her voice like I play my clarinet”, en elegant komplimang både till  Ella och till sig själv.

Erik kallar sitt program: ”Ella – First Lady of Song” och hon får sällskap med bland annat storheter som Duke Ellington, Count Basie, Chick Webb, Nelson Riddle och Delta Rhythm Boys.

2014-03-10 ”Dags för Sax”

Så var det dags för Ulf Malmsten att återigen hedra saxofonen. Sist presenterade han altsaxofonister, men nu är det tenoristernas tur. Det blir ett axplock av några av Ulfs favoriter och frågan är om det blir några doldisar också eller om det bara blir ”de gamla vanliga”. Kom och hör själva, det blir enligt Ulf i alla fall mycket ”sväng”. Programmets namn: ”Dags för Sax”.

2014-01-13 ”Big Band going Mad”

Per T. Ohlsson är nog ingen av oss jazzvänner obekant med. Vad väl ingen av oss vet, med några få undantag, är att Pers far, Torsten, var med och grundade High Society i oktober 1942. Medgrundare var bl. a Bengt Ranert och Curt Berlin, vilket Curt bekräftade. Ett nytt bidrag till High Society´s historieskrivning fick vi oss därmed till livs.

Per fördes varsamt in i jazzens värld av pappa Torsten. Den riktiga jazzbacillen bosatte sig i honom när far och son Ohlsson 1972 bevistade en Count Basie konsert i dåvarande tennisstadion på Erikslustvägen. Per var då 14 år. Pappa Torsten såg till att Per lärde sig namnen på musikerna i de då kända banden, kunskaper som Per ännu behärskar till fullo. Pers första egeninköpta skiva var Benny Goodmans berömda Carnegie Hall konsert 1938. ”Sing, sing, sing, sing” lyssnade han till hundratals gånger enligt egen utsago (vilket undertecknad också gjorde när mitt storbandsintresse kom). Skivan gavs dock ut först 1950 på Columbia Records, då var Per inte ens påtänkt.

”Big Band going Mad” hade Per döpt sitt program till, en nog så träffande titel och fartigt var det. Han började med Harry James, följt av Woody Herman, Benny Goodman, Duke Ellington och Buddy Bregman, den senare med riktigt maffig trumpetsektion. Sen följde Charlie Barnet´s Band i en inspelning från 1967 med saxsektion som, enligt Per, var ”one of a kind, featuring Willie Smith” på altsaxen. (Willie var universitetsutbildad kemist.)

Därpå följde en härlig spelning från 1951 i Kansas City med Woody Hermans Band. Charlie Parker dyker i denna upp som tillfällig gäst och nästan tar över hela saxsektionen.

Att Per har höga tankar om John Coltrane på tenorsax höll han inte inne med. Han drog sig inte för att utnämna Coltrane till vår tids Johann Sebastian Bach.

Jag har säkert missat en del av det Per sade och spelade för oss. Däremot missade vi inte att Per är ett obotligt jazzfreak med förkärlek för storband och swing music. Vi bjöds på ett program i bästa High Society anda. Vad som slog mig och hördes i eftersnacket är hans fenomenala kunskaper i ämnet. Inget manus eller ”fusklappar” där inte. Man säger ju att varav hjärtat är fullt, talar munnen. Det bevisade han med råge denna afton.

Vi 43 (varav fem gäster) i auditoriet tackar Per i toppform för ett härligt program. Den avslutande applåden var sannolikt den längsta jag hört sedan jag började i High Society

Anders

2013-12-09 Erik Ekegren: Leif ”Smoke Rings” Anderson

Vi var drygt 30 medlemmar och några prova-på gäster detta årets sista möte. Eftersom kvällen var helt förbehållen Leif ”Smoke Rings” Andersons gärning, hade vi räknat med att vara några till. Erik, kvällens programhållare, friskade upp minnet av ”Smoke Rings” under några minuter. ”Smoke Rings” (1925-77) var självfallet tongivande medlem i High Society under många år.

Esbörns opener var ”Love is just around the corner” i vilken vi fick höra svenskättlingen Don Fagerquists synnerligen njutbara trumpet. Hans farfar var från Sverige och Don själv (1927-1974) växte upp i Worcester,MA, och dog t f a njurprblem i Kalifornien. Han framträdde redan som trettonåring i olika band och vid 17 spelade han i Gene Krupa´s orkester. Han anses av många vara en av de mest underskattade trumpetarna. Det finns mycket om Don på nätet.

Erik hade lagt hela sitt program om Leif ”Smoke Rings” Anderson på en DVD-skiva. Det var som om Leif själv presenterade programmet. Erik satt lugnt på sin stol och lät Leifs unika röst kommentera de 21 låtarna som spelades upp. Vi lyssnade huvudsakligen till gamla godingar, de flesta från perioden 1935-55.

A propos Leifs skrovliga röst berättade Erik att han av en vän tipsades om en läkare som skulle kunna ”rätta till” den. Leif avstod bestämt från ett dylikt missdåd med orden: ”För jävulen man, that’s my personality”.

På vår specialsida om Leif kan du läsa mycket mer om Leif och klicka dig vidare till några av hans radioprogram.

Dessutom lyckades han klå Farbror Svens ”Barnens brevlåda” med ett, säger ett, program: 1786 för Leif mot 1785 för Farbror Sven. Med detta innehar han fortfarande svenskt rekord i antal program i samma programserie. Som signatur använde han hela tiden ”Smoke Rings” med The Casa Loma Orchestra och som avslutning under senare år ”Marlowe’s Theme” från filmen ”Farewell My Lovely”.

Det var en lätt nostalgisk afton, något som också framgick under uppspelningen. Såg jag inte också någon liten tår i någons ögonvrå? Lycka kan vara så mycket.

/Anders

Kvällens spellista kommer här. Klicka på listan om du vill läsa den i större format.

HS - spellista 13-12-09 001